Jag har funderat över det i ett tag, på alla dessa förhållanden där partnerna bara velar. Alla har nog en vän eller bekant runt omkring som faktiskt är i ett sånt förhållande just nu. Då den ena antingen har varit otrogen eller så har den andra det eller båda två. Dom gör slut ena veckan, blir tillsammans nästa igen..så fortsätter det så i en ond cirkel, och dom tror på fullaste allvar att dom älskar varandra på riktigt?

Hur kan kärlek innehålla otrohet eller misshandel? hur fan kan det va äkta kärlek då?..men dom personerna som är i ett sånt förhållande tror verkligen att det är kärlek, dom är förblindade av "kärleken" det dom tror är kärlek...

Ne det finns grönare gräs och det vet jag, kärlek ska göra än lycklig inte svartsjuk och deprimerad..

Har ett förhållande en gång felat är det tyvärr dömt att fela... det ända man kan göra är att ta vara på det som erfarenhet till sitt nästa förhållande.

Så varför slösa tid på något som ändå inte har funkat på flera månader eller kanske år eller flera år? det borde va ett wakeup call att faktiskt det bara är slöseri med tid..leva livet ska man göra istället tycker jag både som singel och i ett förhållande med någon man verkligen tycker om där det är ömsesidigt.. att leva livet betyder för mig att göra saker som gör än lycklig saker som faller än in,,, inte att ligga med allt på två ben,(fast vem vet,,det kanske gör någon där ute lycklig?)